Slavarnas vilkor varierade från helvetiska förhållanden i gruvorna till drägliga vilkor för den
slav som var välbetald skrivare, privatlärare eller förman på ett gods och själv kunde äga
slavar. En förmögen atenare kunde ha 50 slavar i hushållet, och en hantverkare kanske en enda
slav i sin verkstad. Slavarna hämtades bland besegrade icke-grekiska folk.
Enligt filosofen Aristoteles var slaveriet en naturlig samhällsinrättning. Han skriver i
Politiken, att somliga människor av naturen är bestämda slavar. De är de som har en viss grad
förnuft, men inte så mycket att de kan tänka självständigt.
Man känner inte till något större slavuppror från det grekiska området, men historiken
Thukydides berättar att 30 000 atenska slavar passade på att rymma under det peloponnesiska
kriget. Däremot drabbades Rom av flera uppror. Det mest kända leddes av gladiatorn Spartacus
på 70-talet f. Kr. Den armé av revolterande slavar som Spartacus ledde omfattade som mest 90
000 man och utgjorde ett reellt hot mot den romerska staten. Revolten slogs ner med stor
grymhet. Sextusen fångar korsfästes längs vägen mellan Capua och Rom.
Sannolikt bidrog stoicismens och kristendomens läror till att göra vilkoren drägligare för
slavarna. Två av de mest kända stoiska filosoferna i antikens Rom är Epiktetos och Marcus
Aurelius, den förre frigven slav, den senare kejsare. Liksom stoicismen förklarade
kristendomen att alla människor i grunden har samma värde. Men kristendomen erkände slaveriet som ett nödvändigt ont. Paulus skriver i Kolosserbreven 4:1 "Ni, som är herrar och har slavar, låt dem få vad som är rätt och skäligt. Tänk på att ni också har en herre - i himlen." Han sänder slaven Onesius tillbaka till ägaren Filemon med en uppmaning till denne: "Ta emot honom som om det vore jag." (Filemonbrevet).
Under medeltiden utvecklades livegenskapen i europa, medan det egentliga slaveriet alltmer
gick tillbaka. I de amerikanska kolonierna fick slaveriet stor omfattning redan på 1500-talet.
Länge var antalet slavar som föddes till Nya Värden större än antalet immigranter som
utvandrade från Europa. Siffran 15 000 000 brukar anges som totalantalet överskeppade
afrikaner. Slavhandeln stoppades 1815, och slaveriet förbjöds snart därefter i de brittiska
kolonierna. I USA skedde detta på 1860-talet i samband med inbördeskriget, även om en
sydstatsgeneral som Stonewall Jackson hade menat att slaveriet hade stöd i Bibeln och hos
aposteln Paulus. Det sista land i Amerika som avskaffade slaveriet var Brasilien 1888, men
systemet lever som känt vidare här och var i olika former.
Litteratur: Robert Blackburn, The making of New World SLavery (1997). A Historical Guide to
World Slavery (red. S. Drescher och S. L. Engerman, 1998).
Coffin texts, coffin of Gua
Filosofi betyder ungefär kärlek till visdom. Från början innefattade begreppet också vad vi
idag skulle kalla naturvetenskap, astronomi, fysik, biologi och så vidare. som den förste
filosofen brukar Thales från Miletos nämnas. Man kan med viss säkerhet fastställa att han var
en vuxen man 585 f. Kr., eftersom solförmörkelsen han påstås ha förutsagt inträffade detta år.
Thales formulerade den första kända vetenskapliga hypotesen. En hypotes är ett antagande om
verkligheten som man stöder med erfarenhet och argument. Det kanske blir en besvikelse att
veta att Thales hypotes lyder: "Allt är vatten" eller "Allt har uppstått ur vatten". Men denna
till synes banala sats är på flera sätt anmärkningsvärd. Gudar, gudomligheter, mytiska
förklaringar är uteslutna ur resonemanget, och världens grund är något materiellt - vatten.
Thales grundar sitt antagande på erfarenheten att vatten är förutsättningen för allt liv, och
tydligen också på att vatten förekommer i många olika former som is, snö, ånga. Möjligen har
han också tyckt sig se hur vatten ger upphov till jord, i form av uppslamningar, tydligast i
Nildeltat, som han troligen besökte, eftersom Miletos dotterstad Naukratis var belägen där.
Filosofen Anaximenes föreslog istället luften som urämne. Också luften är ju en förutsättning
för liv. Luften förknippas dessutom med det själsliga, som andning, ande, andedräkt, andlighet
- den förbindelsen finns i både svenskan och grekiskan. Luften kan dessutom tyckas förtjockas
till dis och dimma och förtunnas till eld. Blås på handens ovansida med öppen mun och luften
känns varm, men blås med ihoptryckt luftström med nästan sluten mun, och luften känns
betydligt kallare. Den här erfarenheten kan tolkas som bevis för att luften antar olika
egenskaper. Samtidigt förblir luften världens och livets grundprincip.
- Sten Högnäs
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar