The Over-Protective Mother

"Don´t climb on that! What are you doing up there?"

The Over-Protective Mother shelters her charge from the "ugliness" of the world. By restraining and restricting her young from the world, she also inadvertently shelters them from much of the beauty of the world. Protective Mothers are nurturing and are known to childlings everywhere as potential guardian in times of danger, but Over-Protective Mothers teach their prejudice against the magical and mythical to their children.
This species has also been known to extend its activities to other children as well. It will enter its typical stalking ground and seek its prey: children whose mothers "obviously" didn't do as good a job of parenting as they have. They find childlings or other feral children and decide "what's best for them." The worst ones will try to infect their prey with their banal obsession to keep safe from everything, especially things that mothers do not understand.
Some mothers have even been known to tether their children to them with leashes or strap them into large wheeled conveyances to transport them from one location to another. If the child is buried under heavy winter clothing or within an elaborate conveyance, one can still identify the warder by her distinctive behaviors. The mother will often have an overly-concerned look on her face, which will often change quickly to a look of irritation or even anger if her narrow sensibilities are threatened. Her posture usually reveals her to be in a perpetual state of near-exhaustion.
In the wild, the easiest way to spot this beastie is to notice the frequency with which she chastises or restricts the activity of her prey. Over-Protective Mothers have been known to stalk the children of other mothers, wild children or childlings. Although most Protective Mothers will express ritual greetings when encountering each other in the wild ("Oh! Isn't he precious! He looks so adorable!"), they have been known to enter contests of dominance dependent on whose child is more precocious or attractive.

Habitat: The Over-Protective Mother can often be found on playgrounds and schoolyards, as well as public parks, zoos and any other gathering spot for children. Their preferred behavior is a supervisory one. They establish vantage points from which they can watch any area where kids might potentially have fun.

Identification: The Over-Protective Mother will often carry an excessive amount of materials to deal with any potentially dangerous situations her charge might encounter. Overpacked purses with Band-aids, Kleenex, duct tape and other exotic substances keep the predator well-supplied.

I have encountered a curious competition in a local hotel. Various mothers gathered together for the purpose of organizing a "baby beauty pageant." The contests of dominance were most severe, to say the least. The children were forced to wear exotic and unusual costumes and placed on display for prolonged periods of time. Such children are trained (possibly through the use of gratification reinforcement) to smile excessively. My childling friends have informed me that the most effective way to disrupt such gatherings is to resort to Little Rascals tactics: providing mud puddles to sully clothes, distributing bubbly soda to induce burping, and indulging in misbehavior to encourage similar misbehavior in the Mothers prey.

- Autumn, dreaming

Slagrutor

Förklaringar av ord och termer

Agnosticism Agnostikern menar att man inte kan veta om Gud, livet efter döden etc. Riktningen avvisar således också ateismen, övertygelsen att Gud inte existerar. Termen infördes på 1800-talet av den engelske biologen Thomas Huxley. Av grekiskans a- icke- och gnosis kunskap.

Alienation Främlingskap, en känsla av maktlöshet och identitetslöshet. Begreppet utvecklades av Hegel. Enligt Marx kännetecknas det kapitalistiska samhället av alienation.

Allmänbegrepp, se Begreppsrealism och Nominalism.

Alkemi Läran om materien, där tron att oädla metaller kan omvandlas till silver och guld intar en central plats. Alkemin kopplades samman med hemlighetsfulla läror om själens och kroppens rening och sökandet efter evigt liv.

Anarkism Politisk åskådning som vill avskaffa staten och ersätta den med frivilliga sammanslutningar. Bland ideologerna kan Godwin, Proudhon, Bakunin och Kropotkin nämnas. Kravet på direkta aktioner ledde en del av anarkismen in på en våldsideologi med terrorhandlingar.

Animal magnetism En kraft som enligt den tyske läkaren Franz Anton Mesmer strömmar genom universum. Används som terapeutisk metod kring år 1800. Begreppet förknippades senare med spiritismen.

Antites, se Syntes.

Antroposofi Andlig rörelse som vill frigöra människans andliga krafter. Grundad av Rudolf Steiner i början av 1900-talet. Antroposofin är besläktad med teosofin, men har tonat ner orienteringen mot indisk filosofi till förmån för kristna inslag. Av grekiskans anthropos människa och sofia visdom.

Artes liberales De fria konsterna. Den medeltida indelningen av skolämnena. De tre ämnena inom trivium är grammatik, retorik och logik (eller dialektik), och de fyra inom qvadrivium är aritmetik, geometri, astronomi och musik.

Arvshygien Arvshygienen har menat att man kan förbättra människomaterialet genom biologisk förädling med bland annat sterilisering som medel. Francis Galton (1822-1911) var en av initiativtagarna till den moderna arvshygienen och den som införde termen eugenik. Termen rashygien har också använts som synonym.

Atavism Företeelsen att egenskaper från äldre utvecklingsstadier åter uppträder hos en individ. Som psykologiskt begrepp populariserades atavismen i synnerhet av Gustav Le Bon vid 1800-talets slut.

Ateism Åsikt som förnekar Guds existens. Som ateister brukar bland andra La Mettrie, Feuerbach och Nietsche beskrivas.

Atomteori Tanken att materien ytterst består av odelbara enheter, atomer, fördes fram redan på 400-talet f.Kr., men elementläran förblev under 2000 år den dominerande teorin. Den första moderna atomteorin formulerades omkring 1800.

Axiom En självklart sats. Grundläggande sats som accepteras som sann utan bevisning. Matemaikens och geometrins begrepp brukar betraktas som axiom.

Begreppsrealism Begreppsrealisterna menar att samlingsbegrepp (allmänbegrepp och universalia) som hund, träd inte bara är ord och beteckningar utan har verklig existens.

Behaviorism Beteendepsykologi. En riktining inom psykologin som uteslutande studerar det yttre beteendet, i synnerhet sambandet mellan retning (stimulus) och personens reaktioner och reflexer.

Biogenetiska lagen Lag enligt vilken individen i fosterstadiet genomgår en utveckling som motsvarar släktets hela utveckling genom miljontals år.

Bolsjeviker Bolsjeviker kallades de ryska revolutionärer, ledda av Lenin, som hävdade att det kommunistiska partiet måste vara en sluten disciplinerad elitorganisation.

Chauvinism Överdriven patriotism och fosterländskt skryt.

Common sense Vanligen detsamma som sunt förnuft. Inom filosofin betecknar common sense också den förmåga som gör att vi kan skapa sammanhängande föreställningar av alla de sinnesintryck som strömmar över oss.

Degeneration Försämring, förfall, urartning. Begreppet används ofta kring sekelskiftet 1900 om en påstådd degeneration i folkstammen. För de motåtgärder som sattes in, se Arvshygien (eugenik).

Deism Åsikt som förkastar alla religiösa dogmer men tror på en gudomlig skapare och på själens odödlighet. Deismen var särskilt inflytelserik inom upplysningsrörelsen på 1700-talet. Se också Naturlig religion.

Dekadens Moraliskt förfall. I det sena 1800-talet sågs dekadensen och dragningen mot det sjukliga och perversa som ett symptom på tidens överkultivering.

Dualism Dualismen ser världen som tudelad eller formad av två motsatta principer; själ och kropp. ande och materia, idévärld och sinnevärld etc. Platons indelning i idévärld och sinnevärld och Descartes gränsdragning mellan själ och materia är exempel på dualism. Som en motsats kan monismen betraktas. 

Ekologi Läran om samverkan mellan levande varelser i deras naturliga omgivning. Termen skapades på 1800-talet av Ernst Haeckel.

Elementläran Enligt elementläran är världen under månens bana uppbyggd av de fyra elementen, jord, luft, eld och vatten. Himlarna utanför månens bana består av ett finare material, det femte elementet. Se Quinta essentia. Empedokles brukar nämnas som den som först formulerade elementläran. Se även Atomteorin, Kroppsvätskor och Temperament.

Empirism Metod som betraktar erfarenheterna som enda källa till vår kunskap. Då vi föds är själen en tom tavla på vilken erfarenheterna ritar sina tecken. Se Rationalism.

Encyklopedisterna Sammanfattande benämning för kretsen av upplysningsmän kring den stora franska encyklopedin vid mitten av 1700-talet. Diderot, d'Alembert, Helvétius och andra.

Energi Termen energi användes redan av Kepler för att beskriva rörelseenergi. Sin moderna innebörd fick begreppet, då termodynamiken utvecklades omkring 1850. Enligt dess första huvudstats nyskapas eller förintas inte energi, utan omvandlas till andra energiformer.

Epikuré Anhängare av Epikuros lära. Epikuréerna förordade ett lugnt och harmoniskt liv med måttfull njutning. Epikuréerna var anhängare av atomläran, och i äldre tid kunde epikuré betyda atomist.

Karel Nepraš

Existensialism Filosofisk riktning med högkonjunktur på 1940- och 50-talen. Existentialismen betonar varje individs totala frihet och totala ansvar i en värld utan vägledning.

Eugenik, se Arvshygien.

Evolutionsläran Utvecklingsläran, ofta med syftning på Darwims teori, framlagd i Om arternas uppkomst (1859).

Fabian Society Brittisk socialistiskt sällskap, grundat 1884. som ville verka för ett gradvist införande av socialismen. Bland de ursprungliga medlemmarna märks författaren George Bernard Shaw.

Fascism Politisk rörelse, grundad av Mussolini 1919. Fascism har blivit ett samlingsnamn för högerextrema, nationalistiska riktningar.

Fin de siécle Sekelslut. Betecknar den överkultiverade, livströtta och ironiska livsattityd som kännetecknade vissa intellektuella och konstnärliga kretsar sent 1800-tal.

Flogiston Det "eldsämne" som i 1600- och 1700-taletns kemi antogs frigöras vid förbränning. Med upptäckten av syret klargjordes förbränningens natur och den flogistiska teorin övergavs.

Frankfurtskolan Krets av intellektuella - kring Institutet för sociologer, litteraturhistoriker och psykologer - kring Institutet för socialforskning i Frankfurt 1923 till 1933. Skolan levde vidare i USA och återuppstod i Tyskland efter kriget.

Fysikteologi Fysikteologin vill bevisa Skaparens existens genom att hänvisa till hur underbart naturen är inrättad. Fysikteologiska resonemang var särskilt populära under 1700-talet.

Fysiokrati eller fysiokratism. En av 1700-talets viktigare ekonomiska teorier, som förordade näringsfrihet och särskilt betonade jordbrukets betydelse som den enda produktiva näringen. Fysiokratismen kan ses som en föregångare till den ekonomiska liberalismen, som också har övertagit termen laissez-faire från fysiokraterna.

Genetik Ärtflighetsära. Läran om arvsanlagen och om de lagar som bestämmer hur dessa nedärvs. Sitt stora genombrott fick den moderna genetiken med Mendels lagar (återupptäckta omkring 1900) och med beskrivningen av DNA på 1950-talet.

Geologi Läran om jordens eller jordskorpans utveckling och förändringar. Som modern vetenskap utvecklades geologin i det sena 1700-talet. Den teori som lades fram av Charles Lyell i början av 1830-talet gäller i huvuddrag fortfarande.

Geocentrism Läran att jorden är universums centrum och att solen kretsar kring jorden. Ptolemaios geocentriska teori var den dominerande långt in på 1600-talet. Jfr Heliocentrism.

Heliocentrism Läran att solen är centrum för planeternas banor och att jorden kretsar kring solen. Copernicus heliocentriska teori lades fram 1543, men blev förhärskande först 100 år senare.

Hellenism Beteckning på den blandkultur (grekisk med framför allt persiska och egyptiska inslag) som utvecklades som en följd av Alexander den stores erövringar på 300-talet f.Kr.

Hermetism Den hemlighetsfulla lära, med alkemiska och magiska inslag, som utvecklades särskilt i antikens Alexandria och fördes vidare av araberna. Sitt namn har den efter grekernas beteckning på den egyptiska guden Thot, Hermes Trismegistos (den trefalt störste Hermes).

Idealism Renässanshumanismen fann i antiken modeller för mänskligt liv, ofta i opposition mot kyrkans mer asketiska ideal. Den senare humanismen har särskilt betonat människans värde och hennes förmåga att självständigt forma sitt liv.

Kabbala Hemlig judisk tradition som bland annat laborerar med talmystik och bokstavssymbolik. Kabbalan hade tämligen stort inflytande i renässansens europeiska kulturvärld.

Kroppsvätskor Enligt den antika medicinen regleras kroppen av fyra vätskor (latin humores) förknippade med de fyra elementen och med var sitt organ: blod (luft, hjärtat), gul galla (eld, levern)), svart galla (jord, mjälten) och slem (vatten, hjärnan). Se även temperament.

Liberalism Den ekonomiska liberalismen, som hävdar det ekonomiska livets fria spel, utvecklades som teori under senare hälften av 1700-talet, framför allt i Storbritannien (Adam Smith). Den har ett nära sammarbete med den politiska liberalismen, med individens frihet som grund. I socialliberalismen (J.S Mill) förenas frihetskravet med en insikt om det nödvändiga med vissa sociala samhällsinsatser.

Manchesterliberalism Kravet att det ekonomiska livet skall få fungera fullkomligt fritt utan varje ingripande från samhälle och statsmakt. Teorin utvecklades i industristaden Manchester på 1840-talet, och kan ses som inspiratör för det sena 1900-talets nyliberalism. 

Materialism Filosofisk riktning som menar att allt som existerar är materiellt: ting och fysiska processer. Bland 1700-talets materialister kan la Mettrie nämnas, bland 1800-talets Ludwig Büchner. Enligt marxismens historiska materialism är historien formad och styrd av den materiella utvecklingen i samhället, dvs. av ekonomiska vilkor och produktionssätt.

Mekanistisk Den mekanistiska uppfattningen vill förklara och beskriva hela naturen (världen) som en mekanism. Särskilt under 1600- och 1700-talen är den synen vanlig. Under romantiken dominerar i stället Organismtänkandet.

Metafysik Metafysiken är den del av filosofin som undersöker verklighetens innersta väsen och grund. Enligt vissa filosofiska skolor är metafysiken meningslös spekulation, eftersom den ställer frågor som är omöjliga att besvara.

Modernism Sammanfattande benämning på rörelser inom konst, litteratur, musik etc., under 1900-talets första hälft: futurism, surrealism, expressionism osv.

Monism Läran att allt existerande är olika former av en och samma grundprincip. Beteckningen har särskilt använts om den naturvetenskapligt baserade filosofi som utvecklades av Haeckel och Ostwald i det sena 1800-talet. Se även Dualism.

Mänskliga rättigheter Se Naturrätt.

Naturlig religion De religiösa uppfattningar som anses finnas hos alla folk och därför antas vara medfödda och givna av Gud, som tron på ett högsta väsen, på ett liv efter döden och på vikten av ett moralistiskt liv. Se även Deism.

Naturrätt Uppfattning att en rättsordning finns nedlagd i människans och tingens egen natur. Människan antas äga vissa medfödda rättigheter oberoende av varje mänsklig lagstiftning.

Naturtillståndet Tillstånd i vilket människor antas ha levt innan samhällen, regler och lagar utvecklades. Vissa naturrättsteoretiker föreställer sig naturtillståndet som ett verkligt förhistoriskt stadium, andra framställer naturtillståndet som ett tankeexperiment. Särskilt under 1600- och 1700-talen diskuterade naturtillståndet livligt (av bland andra Hobbes, Locke och Rousseau).

Nominalism Uppfattnngen att samlingsbegrepp (allmänbegrepp eller universalia) som människa, hund eller träd bara är ord, namn (latin: nomina) och saknar innebörd. Jämför Realism.

Nymalthusianism En rörelse som framträdde under senare hälften av 1800-talet. Liksom Thomas Malthus varnade nymalthusianerna för en hotande överbefolkning. I motsats till denne propagerade de för barnbegränsning med hjälp av preventivmedel. En framträdande svensk nymalthusian var nationalekonomen Knut Wicksell.

Nyplatonism Senantik filosofisk riktning som i synnerhet anknyter till Platons tanke om en idévärld och det godas idé. Världen antas uppstå genom ett utflöde ur det gudomliga, kallat Det Ena. Allt i naturen längtar efter att återförenas med sitt gudomliga ursprung. Riktningen fick stor betydelse för den tidiga medeltidens kristna filosofi.

Organismtänkande Uppfattningen att institutioner, stater etc. skall betraktas som levande väsen, att de lever och utvecklas. Organismtänkandet under romantiken ställs ofta i motsats till 1600- och 1700-talens Mekanistiska synsätt.

Panteism Uppfattningen att Gud och världen är ett och detsamma, att det gudomliga genomströmmar hela världen.

Paradigm Mönster, ofta använt om grammatiska böjningsmönster. Vetenskapshistorikern Thomas Kuhn har använt termen för att beteckna de tankemönster som styr (och begränsar) en vetenskap under en viss epok.

Paradox Ett skenbart orimligt påstående. Zenon från Elea ville med sina paradoxer visa att rörelse inte existerade.

Pólis Stadsstat, en självständig stat med begränsat omfång, ofta en stad med omgivande landområde. Antikens Miletos, Aten och Sparta är exempel på stadsstater.

Positivism En filosofisk riktning som avvisar all spekulation och vill basera sig på säkra fakta. Auguste Comte utvecklade kring 1840 ett omfattande positivistiskt program. Inom 1900-talsfilosofin representerar Wienkretsen den positivistiska traditionen.

Predestination Förutbestämmelse. Tanken att varje människa av Gud är bestämd för salighet eller fördömelse. Predestinationstanken har med särskild kraft hävdats av Augustinus och Calvin.

Psykoanalys Teoribildning om det mänskliga psykets natur som också tillämpas praktiskt. Den klassiska psykoanalysen, utvecklad av Freud, vill via samtal göra patienten medveten om bortträngda konflikter och spänningar.

Pythagoréer Filosofisk skola verksam i södra Italien från och med 500-talet f.Kr. Skolan hade karaktär av religiös sekt och matematik som bas med starka inslag av talmystik.

Quinta essentia Det femte elementet (se Elementläran) av vilket himlavalven och himlakropparna ansågs bestå. Inom alkemin kopplades begreppet samman med "de vises sten", som gav nyckeln till naturens hemligheter. Kvintessens har i modern svenska fått betydelsen det bästa och väsentligaste i något.

Rationalism Uppfattningen att förnuftet - inte det vi erfar med hjälp av våra sinnen - är dem egentliga grunden för all kunskap. Platon och Descartes kan betecknas som rationalister. Jämför Empirism.

Relativism Uppfattningen att det inte finns absoluta värden och säkra sanningar - sanning och värden växlar med tid och miljö.

Relativitet Relativt är det som står i förhållande till något annat och inte kan tänka utan det. Motsatsen till relativ är absolut. Einsteins relativitesteori bryter med de traditionella föreställningarna om absolut rörelse, absolut rum och absolut tid.

  Revisionism Riktning inom socialismen som tar avstånd från marxismens revolutionsteori och vill omskapa samhället via reformer.

Skolastik Medeltidens filosofi, ett försök att förena antikens logik, filosofi och vetenskap med den kristna läran.

Socialdarwinism Riktning som tillämpar Darwins biologiska teorier om kampwn för tillvaron på det mänskliga samhället. Herbert Spencer brukar betecknas som socialdarwinist.

Socialliberalism, se Liberalism.

Spiritism Läran att man kan nå kontakt med andevärlden, med de avlidnas andar.

Stoicism Antik filosofisk skola som betonar behärskningen ("stoiskt lugn"). Enligt stoikerna ser den vise förbi allt oväsentligt och kan därför bevara sin själsliga jämvikt i all lägen.

Strukturalism Inom språkvetenskapen (Ferdinand de Saussure) ett synsätt som betraktar språket som en helhet där alla delar är beroende av varandra. Senare tillämpat inom kulturantropoligin (Claude Lévi-Strauss). Alla sociala fenomen är delar av en meningsfull helhet, av en struktur. Strukturalistiska modeller har tillämpats även inom litteraturvetenskapen (Roland Barthes) och filosofin (Michel Foucault).

Sturm und Drang Storm och längtan (trängtan, trånad). Tysk kulturrörelse i det senare 1700-talet som revolterar mot äldre stil- och samhällsideal och inleder den romantiska epoken.

Syntes, tes, antites I Hegels filosofi antas varje tillstånd slå över i sin motsats, tes i antites, och i föreningen av de två framgår ett nytt tillstånd, syntesen. På detta sätt antas historien drivas framåt.

Tabula rasa Själen som en tom tavla. Se Empirism.

Taylorism Beteckning på den organisation av industriarbetet, den scientific management, som utvecklades av amerikanen F.W. Taylor i början av 1900-talet.

Teleologi Ändamålstänkande, i motsats till ett mekaniskt orsak - verkantänkande. Enligt det teleologiska synsättet är världen inrättad och ordnad till allas bästa, och hela världsförloppet är styrt av förnuftiga ändamål.

Temperament I äldre medicinsk teori antogs de fyra temperamenten - det koleriska, sangviniska, flegmatiska och melankoliska - ha samband med vilken av de fyra Kroppsvätskorna (se detta ord) som dominerade individen.

Teodicé En teori som vill förklara varför det onda existerar i en värld som skapats av en god Gud. Termen är Leibniz, bildad av grekiskans theos, gud och dike, rättvisa.

Teosofi Som teosofiska betecknas flera panteistiska åskådningar (se Panteism). Vanligen syftar beteckningen teosofi på den rörelse som startades av madame Blavatsky på 1800-talet, en förening av bland annat indisk filosofi och kristendom med själavandringen som centralt tema.

Termodynamik, se Energi.

Tinget i sig (das Ding an sich) Enligt Kant grunden för den verklighet vi upplever. Vi kan aldrig ha någon kunskap om detta ting i sig.

Totalitär Totalitära syatssystemet tillåter endast politisk åskådning och strävar mot en total kontroll av medborgarna.

Universalia Allmänbegrepp. Se Nominalism och Realism.

Utilism, utilitarism Utilism - av latinets ord för nyttig - betecknar vanligen nyttotänkandet i allmänhet. Med utilitarism menas den filosofiska åskådning som värderar handlingar efter deras nytta. Företrädare för utilitarismen är bland andra Jeremy Bentham och Mill, far och son.

Utopi Ett idealsamhälle, ett (ouppnåeligt) samhällsideal. Termen härstammar från Thomas Mores beskrivning av ett sådant idealsamhälle (1516), Utopia.

Utvecklingslära, se Evolutionsläran.

Wienkretsen Wiencirkeln eller Wienkretsen utvecklade på 1920-talet en filosofisk riktning, logisk positivism eller logisk empirism, som avvisade all metafysik och spekulation. Jfr Positivism.

Nanna X De pissgula väggarna på SFI (bullyculture)

Det var inte bara det synliga förtrycket, tystnaden i klassrummet, den traditionella katederundervisningen och generaliseringarna om arabiska män på lärarrummet. Det var framför allt det som satt i väggarna på den gamla skolan. De pissgula reveterade väggarna, där den nakna betongen sken igenom på sina ställen. Generationers förtryck av låg- och mellanstadieelever, skolplanscher i unkna färger, utrymmen fyllda av olästa böcker som ingen rörde.

Skolans tre våningar hade anpassats till de nya undervisningsuppgifterna enligt en tydlig och lättfattlig hierarkisk struktur: SFI på nedre botten, Sv 2 och Komvux på mellanplanet, lärarrummet som en svårintaglig borg högst upp. Stentrappan var så tung och svårdoserad att den gjorde mig rejält andfådd, och hindrade effektivt äldre och handikappade elever från lärarkontakter. De elever som ändå vågade sig upp blev nådigt insläppta efter artiga knackningar på den öppna dörren och stod där med mössan i hand.

Så här i efterhand kunde jag se att mina försök att bryta hierarkin genom demokratiska rollspel förmodligen utgjort ett reellt hot, inte bara ett pittoreskt inslag. Kollegornas lätt ironiska anklagelser hängde som pratbubblor i luften ovanför gårdsplanen:
- Hon försökte ju i alla fall göra en insats. Avsikten var säkert god.
- Det är ju kul med det lite udda, ibland. Personligen skulle jag då inte stå ut med ett sådant kaos, men det är ju en smaksak.
- Själv har jag har alltid varit positiv och rak, fokuserat på jobbet och tagit ansvar. Därför har jag inte haft tid med några fritidsintressen. Vi är ju alla olika och estetik är väl spännande. Men man kan ju förstås fråga sig vad är det till för nytta, rent konkret?

https://www.poeter.se/Medlem?author_id=27346

Filosofin i Aten, Allmänbegreppen - Universalia, Renässans

Aten var bland många grekiska stadsstater, som Sparta, Korint och Thebe. Men just Athen har ofta kommit att uppfattas som synonymt med det klassiska grekland. För det första var Aten den politiskt och ekonomiskt mäktigaste staten. För det andra är de skriftliga källorna från Aten de överlägset rikaste. Och för det tredje tycks här ha utvecklats den livligaste diskussionen king filosofiska och samhälleliga frågor. I Aten växte ett demokratiskt system fram som, trots alla sina brister och begränsningar, blir utgångspunkten för den europeiska demokratiska traditionen. Samtidigt bör det framhållas att den atenska demokratin inte var unik, utan på 400-talet f. Kr. fick flera andra atenska stadsstater demokratiska författningar liknande den i Aten.
Stadsstaten Aten, i vilken omgivande halvön Attika ingick, hade på 400-talet omkring 200 000 invånare. Av dem var en minoritet, kanske 30 000, röstberättigade medborgare. Uteslutna var kvinnor, greker som flyttat in från andra orter, icke-greker och slavar. Den sistnämnda gruppen var mycket stor, betydligt större än de fria männen.
400-talet f.Kr. kan representera Atens storhetstid. I synnerhet gäller detta den store Perikles nästan förtioåriga tid vid makten, en tid av ekonomisk och kulturell blomstring. Aischylos och Sofokles författade sina tragedier, Herodotos skrev sina historiska verk, filosofen Sokrates vandrade omkring i staden och inbjöd till diskussioner.
Efter Perikles död år 429 tilltog de inre motsättningarna, mellan rika och fattiga och mellan demokrater och aristokrater. En serie katastrofala krig slutade med Atens totala nederlag 404. En av Sparta stödd militärdiktatur, de så kallade trettio tyrannerna, insattes, men dessa förjagades snart, och en demokratisk regim trädde till. Det var under denna tumultartade tid som Sokrates åtalades och dömdes till döden, och det var med sådana erfarenheter so grund so Platon skulle utforma sin filosofi.

En cenote

Medeltiden utgör den logiska filosofins höjdpunkt. Först under den tidiga 1900-talet kommer något likartat med Bertrand Russel, den logiska positivismen och andra besläktade filosofiska skolor. Men skolastiken har också förhånats som spetsfundigheter och debatter om bagateller. Vi skall här ta upp en linje i medeltidens filosofi, som i första hand kan tyckas vara en meningslös strid om ord, men som visar sig få väldiga konsekvenser. Det är debatten om allmänbegreppen eller universalia.

Betraka följande schema:

D Begreppet djur Begreppet möbel

C Begreppet däggdjur, Fågel etc. Begreppet sittmöbel, Bord etc.

B Begreppet häst, katt etc. Begreppet stol, soffa etc.

A Pålle, Legolas, Blenda Stol A, Stol B, Stol C

De allra flesta menar nog att företeelserna på nivå A verkligen existerar, det vill säga den enskilda hästen, just den stol som du sitter på osv. Men hur är det med nivåerna ovanför? Har någon sett hästen eller katten som begrepp eller idé? Knappast, vi har bara träffat enskilda, individuella djur, Misse och Pålle. Finns då begreppen i någon reell mening? Är det inte bara fråga om praktiska samlingsord, namn på företeelser som har vissa drag gemensamma? De som menar att nivå A är det enda som verkligen existerar, kallas nominalister (efter nomen, namn). De som däremot menar att begreppen har reell existens, verkligen finns, kallas (begrepps)-realister. De senare följer egentligen traditionen från Platons idévärldstanke.

Nominalismen växer sig stark under senmedeltiden. Den blev på flera sätt ett hot mot det bestående. Läran om arvsynden blev problematisk. Arvsynden drabbade ju oss som medlemmar av begreppet Människa, genom den första människan Adams brott. Men nu fanns egentligen inte begreppet Människa, bara enskilda individer. Och hur gick det med begreppet Kyrkan, en kyrka som omfattade alla kristna. Enligt nominalismen fanns egentligen bara de enskilda människorna och tusentals kyrkobyggnader, inte Kyrkan eller Människan som allmänbegrepp. Också treenighetsläran blev problematisk, Fader, Son och Helig Ande, som på samma gång var en och samma Gud.

En annan konsekvens av nominalismen blev den att vägen till Gud inte längre var öppen via intellektuella, logiska resonemang, som gradvis höjde människan mot det högsta av alla begrepp, Gud. Men nominalismen underkände logiken och begreppen som vägvisare till himmelriket. Det enda som kunde närma oss till Gud var bönen och den religiösa tron. Karakteristiskt nog var Martin Luther nomialist - han som framhöll tron, underkastelsen och Guds nåd som den enda vägen, och som samtidigt medverkade till att den kristna enheten slogs sönder.

Samtidigt kunde nominalismen innebära en frigörelse för dem som sysslade med naturvetenskaperna. Nu var studiet av de enskilda tingen i vår värld inte längre bundet av religionen och teologin. Religionen och vetenskap blev åtminstone i högre grad än förut skilda områden. De allra flesta av senmedeltidens naturvetare var också nominalister.

De stridande staterna, Handynastin, armborst 

Någon gång omkring 1600 börjar den välkända tredelningen av historien bli allmänt accepterad. Man talar om gamla tiden eller antiken som sträcker sig fram till omkring 500 e.Kr., medeltiden som beteckning på de följande tusen åren, och nya tiden därefter, alltså från 1500 ungefär. Som benämning på övergången mellan medeltiden och den nya tiden infördes senare beteckningen renässans.

Renässansbegreppet är omstritt. Ordet betyder egentligen pånyttfödelse. Det sägs beteckna en pånyttfödelse av antiken, ett uppvaknande efter "medeltidens natt". När man under sent 1500-tal började tala om renässans syftade man i första hand på bildkonsten och på den beundran inför antikens konst- och skönhetsideal som vi finner hos konstnärer som Botticelli, Leonardo da Vinci eller Michelangelo.

Men vid 1800-talets mitt började beteckningen renässans alltså användas som namn på en historisk period ungefär från 1350 till 1600. Det var framför allt en bok av den schweiziske historikern Jacob Burckhardt, Renässanskulturen i Italien (1860), som gjorde renässansbegreppet populärt, han talar om periodens individualism, om dess frigörelse från religionens auktoritet osv. Hans skildring kan på många punkter ifrågasättas och kritiseras. Åtskilligt av det som har beskrivits om renässansen kan man lika gärna se som typiskt för hög- och senmedeltidens kultur. Dessutom är hans skildring av religionens roll i renässansen ganska missvisande -tiden var inte alls så förvärldsligad och kritisk mot religion som han påstår. Men trots alla invändningar mot Bruckhardts skildring kan det ändå vara praktiskt att hålla fast vid beteckningen renässans som namn på den nya tidens inledningsskede, och särskilt då tiden omkring 1500.

- Sten Högnäs

Siffror

The Cursed

"With that, I pronounce a curse upon your house unto the final generation. Your daughters will bear sickly children and your sons shall not marry. The first in each generation shall be stricken from Kithain society without recourse. I swear unto you, I shall not rest until you and your family are devoured by the sterile force of Banality."

Vengeance can drive anyone to extremes. Kithain are no exception to this; indeed, they often take it farther than any human. When a changeling has been wronged by someone, or feels she has been wronged, and the slight goes far beyond any forgiveness possible, she may make the gravest error of her life and swear the Oath of Undoing.
This oath is a declaration of unending enmity upon another Kithain, to the point of death. In most cases, the wrath of the Kithain drives her to this extreme, to the point which she is willing to risk her own existence and sanity to destroy another. This is the Kithain who chooses the way of Banality from anger or revenge. She is the among the most dangerous and frightening of all Dauntain. In the heat of the moment, she will often lay a frightening curse or oath down to destroy her enemies. If the oath is worded in just the right (or wrong) fashion, the Dauntain will find herself irrevocably tied to Banality.
The connection she has with Banality is often not immediately apparent as she maintains the appearance of her original nature. Her difference will become apparent with time as her seeming begins to assert itself over her features of her kith. Despite this change, she maintains all of her Arts and Realms, in addition to any powers bestowed by the power of her oath and the Banality she is tied into.
The Cursed may choose this path because she sees it as the only way to achieve her goals, which rarely benefit anyone. She may be blind to the price of this path, but once she sets foot upon it, there is rarely any turning back. In fact, to turn back is often to break the oath which set her upon the path originally.
Sometimes, the first steps on this path lie along the Unseelie road; however, this is not always the case. Occasionally, when given into the excesses the Unseelie are prone to indulging in, this sort finds herself feeding the icy grasp of Banality within her own heart.
The Cursed tend to be among worst ssort of Ravagers, as their pillaging of human creativity strengthens the grip Banality holds over the world. The first sign of the shift in focus is often that of the new Dauntain suddenly Ravaging her fellow Kithain for their Glamour. She is also among the most feared, for she is the most visible living embodiment of that which is destroying the bright, fae heart of the Kithain. She is Banality given form and substance, come to devour beauty and replace it with cold, unforgiving truth.
Her salvation lies in causing her to see the consequences of her actions, and convincing her to atone for them.

Apparance
The cursed are anger personified. Their eyes flash dangerously and their teeth and fingernails become wicked fangs and claws. They always seem to be filled with violent energy which the slightest error could touch off. Within these ones, Banality is not a chilly, dead thing. It is alive and burning with rage.

Outlook
Kithain: Ignore them. They´re noit out concern; our only quarry is our concern. He has offended us. so he shall pay.
The Lost: Frightening! How could a true Kithain become such as this? To become one with Banality would be as... death... to a Kithain.
Black Magicians: Driven by mad lust, these are the worst betrayers to our kind.
Nihilists: One such as this deserves to be helped. Perhaps our enemy did this to her?
Apostates: Inconceivable!
Typhoids: Avoid these at all costs. They are a danger to us as they are to any Kithain.

The Oath of Undoing
An eye for an eye, a tooth for a tooth. No slight shall go unnoticed, no wound unavenged. I shall hurt my undying enemy, [name of enemy], to the four corners of the Earth, and I shall not rest until either I or my enemy is fully Undone. When I find him, I shall cut out his heart with the keenest blade of cold iron I can find. I shall do everything in my power to reduce my enemy to nothing and to less then nothing.
This oath is die in meaning. The oathtaker gains a permanent pont  of Banality, and must roll her Glamour against her new Banality as a target number. Success means she feels the consequences before she finishes the oath and may cut it off. Failure means she finishes the oath and is subject to it until it is discharged. If the oath is broken, a point of permanent Willpower is lost; it is fulfilled, a second point of permanent Banality is gained and the above roll must be made again. This is a terrible oath. It decrees the destruction of a fellow Kithain, which is only strengthens Banality. As with most oaths, this is not the only wording possible, merely the most popular.

- Autumn, Dreaming

Till hafs

Det klassiska Grekland: Stadsstaternas värld. Europa, Senmedeltiden, Karl den stores rike

Den som betraktar en världskarta kan ställa sig tveksam till om Europa alls skall kallas en självständig världsdel. Någon klar naturlig gräns avskiljer inte Europa från Asien. Vår världsdel är snarare ett historiskt och kulturellt grepp än ett geografiskt.
Det är grekerna som först använder begreppet Europa och som gör en tredelning av världen. Afrika är den tredje kontinenten. Ordet Asien och Europa är dock sannolikt inte grekiska till sitt ursprung. Möjligen är de bildade på de assyriska ord som betyder soluppgång respektive solnedgång, men tolkningen är omstridd. Den grekiska kulturen utvecklas just i skärningspunkten mellan de tre världsdelarna. Det är inte en tillfällighet att de filosofer och vetenskapsmän som vi kallar de försa europeiska, levde och verkade på Mindre Asiens västkust, det som nu är Turkiet. Det är också tänkvärt att det andra stora inflytande som har format den europeiska kulturen, nämligen den judisk-kristna religionen, har sitt ursprung i Mellanöstern och får sitt första starka fäste i Mindre Asien. Den grekiska myten om Europa och tjuren kan på sitt sätt illustrera hur det europeiska skapas i detta gränsområde: Europa, en fenicisk prinsessa, alltså från det nuvarande Libanon, rövas bort av Zeus - i en tjurs gestalt - och förs över till Kreta. Det grekiska området på 500- och 400-talen f.Kr var betydligt mer omfattande än dagens Grekland. Man kan skilja ut tre huvudområden: a) ett centralt: det egentliga Grekland, b) ett östligt: Mindre Asiens västkust och öarna utanför, det område vars centrala del ibland kallas Jonien, och slutligen c) ett västligt område: Storgrekland, alltså Syditalien och Sicilien. Dessutom fanns grekiska kolonier som ett pärlband runt Svarta havets kust. Ett annat band följde nuvarande Spaniens och Frankrikes Medelhavskuster: så var till exempel Marseilles (Massalia) en grekisk stad från omkring 600 f.Kr. och under många århundraden framåt. Också på den nordafrikanska kusen fanns enstaka kolonier. Det var framför allt bristen på odlingsbar jord i Grekland som hade drivit fram denna utflyttning.
Många äldre kulturer, som den egyptiska eller den babyloniska, var på flera områden lika avancerade som den grekiska, i vissa hänseenden till och med mer avancerade, vad gäller teknik, matematik och astronomi. Antikens greker framhöll gärna egyptier och babylonier som sina läromästare. Ändå kan man inte komma ifrån att det i Grekland på 500-talet uppstår något nytt och revolutionerande. Enklast kan det uttryckas så, att fröna till det som vi kallar västerländsk filosofi och vetenskap planterades av grekerna.
Det grekiska området var ingen geografisk eller politisk enhet. Det bestod av flera hundra stadsstater, det vill säga städer med omgivande landsbygd. I många av dessa hade köpmannafamiljer tagit över makten från kungar och aristokrati. Några av städerna var moderstäder för ofta ganska avlägsna kolonier, dit greker utvandrat. Den här rörligheten och expansionen bidrog förstås till att grekerna fick impulser från många olika håll. De kom i kontakt med kulturer som hade vitt skilda och oförenliga världsbilder och världsförklaringar. En anda av nyfiken öppenhet växte fram: Vilken förklaring verkade mest sannolik? Fanns det några grundläggande gemensamma drag i de olika folkens beskrivingar av världen?
Ibkand förefaller forntidens greker anmärkningsvärt moderna. Xenofanes, som levde på 500-talet f.Kr., skrivr till exempel att människorna har skapat gudarna efter sin egen bild: etiopiernas gud är svart, trakierna i norr har gudar med rött hår och blå ögon, och hästar skulle säkert porträttera sin gud som en häst. Ett par århundraden senare skriver en annan grek om Egypten att religion och vidskepelse där tycks fungera som ett medel för makthavarna att kontrollera sina undersåtar. Formuleringen påminner om den kritik som 1700-talets upplysning och 1800-talets marxism riktade mot kyran.

                                                                              Charkiv, Slobozhanshchyna, Украина         

Senmedeltiden kännetecknas av upplösningstendenser, vad gäller filosofiska system, och sociala och politiska förhållanden. Det var en tid av bondeuppror, inre kyrkliga strider och attacker mot såväl kyrkliga som världsliga auktoriteter. Men den mest dramatiska och genomgripande faktorn var av ett annat slag än de intellektuella och politiska: en bakterie som bars av den svarta råttan.

Handelsvägen mellan Kina och Europa gick över de väldiga grässlätterna i det inre Asien, den så kallade Sidenvägen, och på denna väg fördes digerdödens (blödpestens) bakterie till Europa från Kina, där den härjat redan på 1200-talet. Den första europeiska epidemien rapporteras från Krim. Det påstås att en mongolisk härförare, Kiptjak khan Jambeg, skall ha kastat pestsmittade lik över murarna kring en belägrad stad på Krim. I så dall är det ett tidigt exempel på bakteriologisk krigföring, men pesten skulle säkerligen ha drabbat Europa ändå. Sommaren 1348 hade den nått Paris, årsskiftet 1350/51 Sverige. Omkring en tredjedel av Europas befolkning dog, och vissa trakter avfolkades nästan helt. Många såg i detta guds vrede över människans syndfullhet. Andra menade att judar förgiftade brunnarna, att det hela var en konspiration styrd från Toledo. Följden blev att tiotusentals judar mördades, 2000 i Strassburg, alla i Mainz, Basel, Frankfurt, Köln, trakter där judar samlats sedan de fördrivits från Frankrike och England. De överlevande fortsatte österut, mot Polen och Litauen, som nu blev centralområde för den europeiska judenheten.

Vilka förklaringar hade då tidens vetenskapsmän? Somliga menade att man smittades av giftiga ångor (miasma) som uppsteg ur jordens innandöme, där helvetet var beläget. Andra pekade på astrologiska förklaringar, såsom en märklig trippelkonjunktion mellan Saturnus, Jupiter och Mars. Men i stort sett stod vetenskapen maktlös. Reaktionerna och hjälplösheten har stora likheter med vår egen tids förhållningssätt till en farsot som vi själva har stått hjälplösa inför, nämligen aids. Även här förs synden fram som förklaring, man utpekar skyldiga grupper, och konspirationsteorier utvecklas.

Digerdöden förändrade i grund de politiska och sociala mönstren, och undergrävde de gamla auktoriteterna. På sitt sätt var den en förberedelse för den nya tiden. Och kontakterna med fjärran Asien och den kinesiska högkulturen förde med sig annat än bakteriologiska katastrofer som digerdöden. Från Kina kom också teknologiska innovationer som papperet, kompassen och krutet. De har uppfinningarna blev av största betydelse för den europeiska kraftutvecklingen under 1500-talet.

Hohle Fels flöjt

Kring år 800 skapade frankerkungen Karl den store (Charlemagne på franska och engelska) ett rike som omfattade nuvarande Frankrike, Nederländerna, västra Tyskland, Schweiz, Österrike och norra italien. Aachen strax väster om Köln var huvudstad. Tanken var att återupprätta det romerska riket, nu på kristen grund. Den här statsbildningen fick på 900-talet benämningen Det heliga romerska riket. Som det Tysk-romerska riket levde den kvar ända till 1806, länge mera som skugga och formalitet än som politisk verklighet. De som i nutden strävar mot en europeisk gemenskap anknyter gärna till de historiska traditionerna från Karl den store; Maastricht, där viktiga EU-avvtal har undertecknats, ligger alldeles nära Aachen.

Karl den stores ambitioner var inte bara maktpolitiska, utan han ville också återskapa den antika bildningen i sitt rike. Själv lärde han sig läsa som vuxen men lyckades aldrig lära sig skriva. I riket inrättades skolor, där man läste enligt det schema som skulle gälla genom århundradena, också för universitetens grundutbildning: Trivium (treämneskombinationen grammatik, retorik och logik eller dialektik) och den mer naturvetenskapligt betonade ämnesgruppen qvadrivium (aritmetik, geometri, astronomi och musik).

I Karl den stores rike infördes en lättläst skrivstil, med bokstäver som närmare 700 år senare kom att ligga till grund för tryckkonstens typer. Vid hovet fördes lärda diskussioner kring de få antika skrifter som fanns bevarade. Grunden för en verklig kulturell renässans var ändå för bräcklig. Hela den filosofiska och vetenskapliga litteratur som hade bevarats sedan antiken kunde utan svårighet få plats på ett par hyllmeter. Först då det antika arvet återfördes till Västeuropa på 1100-talet kom den intellektuella utvecklingen igång på allvar. Denna antika kultur förmedlades till Europa via den islamska världen.

- Sten Högnäs                                                                                                                                                                                                                             

The Minutia Maven

"Oh, my. That's a penny isn't it? May I see that penny? I do so like to see a nice shiny penny on the sidewalk. It means I'll have a happy day."

The Minutia Maven has a fascination for topics that are so trivial that no sensible person would care about them. She might scrutinize pennies to identify if they were minted, politely ask about the ISBN codes on the book you're reading, or crawl around on her hands and knees in a grassy field while identifying as many species of insects as possible. She is generally harmless and always exceedingly polite. Her eccentricity may mark her as imaginative, but the vastly limited scope of her interests is a sign of her preference for a limited world.

Habitat: Like some species of Autumn People, the Maven is often fond of lengthy bus rides, long hot nights at donut shops, and benches in the park. She will also politely introduce herself to passers-by, assuming that they will be as fascinated by her topic of interest as she is.

Identification: Mavens often have a vast collection of sensible objects to assist them in their task. They commonly prefer to have many pockets and are known to favor magnifying glasses, port around reference books, and take pictures of unusually dull specimens.

I distinctly remember a notable encounter with a Maven on a long bus ride in Seattle. She had mistaken a shiny piece of round metal on the floor of the bus for a ten cent piece. After scrutinizing it through both lenses of her bifocals, examining it with a large magnifying glass, and tasting it briefly, she presented to five different riders on the bus asking whether the object was a dime or a piece of scrap metal. She then proceeded to extol the virtues of dimes minted in Denver over dimes minted in Washington, explain how to make tiny pieces of metal especially shiny, and complain that nothing really valuable could be purchased for a dime anymore.

- Autumn, dreaming

Teaser från Shininkagemusha (bullyculture)

Om det finns en att sparka på så är det den som ligger
Om det finns en att spotta på så är det den som tigger

Men att göra det som är lätt är som att be om en lavett, ett slag så man skärper sig
För står man inte för något så ligger man ner och ligger man ner är man ett ryggradslöst urskum som inte lyssnat på Darwin och hans evolution
Vi är mer än det lätta valet
Vi är mer än urdjursbarnet
Vi är vuxna

Så vi kan åtminstone låtsas



https://www.poeter.se/Medlem?author_id=6366

http://www.litteraturmagazinet.se/ulf-hasselback/varg-savage-street-poetry

http://www.popularpoesi.se/recensioner/nummer-18/ulf-hasselback-varg-savage-street-poetry/

http://dagensbok.com/2014/01/29/poesi_med_knogjarn/

Danske lärarhunden Pleksus, en översittares motiv och personlighet (bullyculture)

När man översittare ...

Det finns ett antal typiska sätt, kommer en översittare svara på partiet som kommer att bli föremål för mobbning. Här kan du se några av dem.

Förtal eller förtal och skvaller 

Nämner offret eller hennes familj nedsättande och sprider fördomar. Ofta osanningar eller lögner.

Förnedrar Else

Förnedrar offret eller hans arbete i stora drag, vanligtvis när andra är närvarande.

Brist på förtroende

Uttrycker bristande förtroende som offret kan göra någonting rätt.

Grov språk

Är grov i munnen, både i valet av ord och ton.

Oriktiga uppgifter

Undanhålla viktig information eller tillhandahålla falsk information om frågor som är viktiga för offrets arbete.

Sabotage

Saboterar offrets arbete eller gör det svårt. T.ex. av papper eller annars skadas eller försvinna.

Brott

Åsidosätter offret i samband med lönetillägg, marknadsföring eller distribution av arbetsuppgifter.

Förföljelse

Hotfullt fysisk eller mental. Levereras med hatiskt anmärkning eller göra telefon och brev terror.

Överdriven kontroll

Spionera mot offret eller utsätta henne för överdrivna kontroller.

I sidospår

Körs successivt trakasserade på en branscher villospår av kontinuerligt av honom eller henne undantar för bra och intressanta arbetsuppgifter.

För svåra uppgifter

Kräver att den mobbade lösa för många eller för svåra uppgifter att hon saknar förmågan att lösa.

Oförklar ingripande

Engagera fördelar utan motivering eller göra oförklarlig omplacering.

Man översittare av flera skäl, t.ex..:

• Människan är svartsjuk

• Du blir även mobbad

• Det kommer att bli tufft (mestadels pojkar)

• Du kommer att skapa enighet (mestadels flickor)

• Vi kommer att visa

• Man vill ha uppmärksamhet

• Du vill blåsa av ånga

Matematik och naturvetenskap, Tomas ab Aquino,

Geometri
Euklides, som verkade i Alexandria omkring 300 f.Kr., är författare till Västerlandets flitigast använda lärobok, Elementa, en sammanfattning och systematisering av geometrin. Boken har använts så gott som oavbrutet ända fram till vår tid, och geometrins terminologi, till exempel axiom, parallell, "vilket skulle bevisas", har vi från Euklides. Klarheten och överskådligheten, liksom den konsekventa tankegången - från definitioner och grundsatser till slutledningar och följdsatser - har varit av oerhörd betydelse också för filosofin och naturvetenskapen. Den som har drömt om det exakta vetenskapliga redskapet har förstås kunnat vända sig till den aristoteliska logiken, men ofta har också den euklidiska geometrin fungerat som hjälpmedel och förebild.
Så försökte till exempel 1600-tals filosofen Spinoza beskriva världen, inklusive moralen och Gud, med geometrisk metod. Hans stora verk har titeln Etiken bevisad på geometriskt sätt. Här bevisar och utreder han bland annat Guds existens och väsen med hjälp av axiom, teorem, bevis, följdsatser, allt enligt den modell man finner hos Euklides.

På denna bild från 1508 bestämmer Ptolemaios en himlakropps läge över horisonten med hjälp av en kvadrant. Nere till vänster är ett annat astronomiskt instrument, en armillasfär, avbildad. Astronomen Ptolemaios avbildas med krona, eftersom man felaktigt trodde att han tillhörde den kungliga ptolemaiska ätten. Ur Gregor Reisch, Margarita Philosophia (1508).

Astronomi och geografi
Antikens lärda visste att jorden var rund. Bland andra Aristoteles gav erfarenhetsbevis för detta, som att man först ser masttopparna på ett skepp, och att stjärnhimlen är olika på olika breddgrader. Uppfattningen att jorden var rund, sfärisk, levde vidare genom medeltiden, åtminstone bland dem som hade någon skolutbildning. I Aristoteles skrifter finner vi också en antydan om möjligheten att nå Indien genom att segla västerut. Då Columbus sökte bidrag till sin seglats mot Indien kunde han alltså stödja sig på både antika och medeltida auktoriteter.
Från Eratosthenes, som levde på 200-talet f.Kr., härstammar inrutningen av jordklotet med bredd- och längdgrader (latitud och longitud). Han beräknade också jordens omkrets genom att mäta solhöjden vid middagstid på sommardagen i Syene (Assuan) i södra Egypten och i Alexandria. På så sätt kunde han beräkna omkretsen till 250 000 stadier. Sannolikt motsvarade längdmåttet stadion mellan 150 och 175 meter och i så fall blir berälningen anmärkningsvärt korrekt.
Den geocentriska världsbilden, förblir den gällande, men det astronomiska systemet och observationerna förfinas efter hand. Jorden står stilla i universums centrum, och månen, planeterna, solen och stjärnorna går i cirkulära banor runt jorden. Den tidens astronomiska vetenskap sammanställdes på 100-talt e.Kr. av Ptolemaios (som inte är släkt med kungarna), och det är han som förblir den astronomiska auktorieten ändra fram till 1600-talets början, då den ptolemaiska astronomin sakta får vika undan för den kopernikanska.

Abu Simbel

Teknik
De flesta känner till någon anekdot om Archimedes (287-212 f.Kr.), kanske om badkaret och den princip som bär hans namn eller uttalandet "Ge mig en fast punkt och jag skall rubba jorden". Archimedes sista ord sägs ha varit: "Rubba inte mina cirklar!" När den romerska hären intog staden Syracusa på Sicilien, satt Archimedes nämligen försjungen i ett matematiskt problem och ritade sina figurer i sanden. Då en upphetsad romersk soldat stormade in, bad Archimedes honom att inte trampa på de geometriska problemet, varpå soldaten högg ner matematikern. Så berättar i alla fall historikern Plutarchos.

Archimedes princip lyder: En kropp nedsänkt i vatten förlorar lika mycket i vikt som den undanträngda vätskemassan väger. Archimedes uppdrag var att undersöka om en kungakrona var gjord av guld helt igenom, men att göra detta utan att förstöra kronan. Enligt en antik anekdot sägs han ha kommit på metoden medan han badade. Alldeles naken sprang han därefter genom Syrakusas gator och ropade Eureka! Jag har funnit det! 

Historien återges både av den romerske byggnadshistorikern Vitruvius, som levde på Caesars och Augustus tid, och något senare även av Plutarchos.

Archimedes är utan tvivel en av vetenskapshistoriens största begåvningar. Men även allmänt stod den alexandrinska tekniska vetenskapen på en mycket hög nivå. Heron konstruerade ett mekaniskt miniatyrtempel vars portar öppnades och automatiska trumpeter spelade då en eld tändes på det lilla altaret. "Herons kula" brukar kallas den första ångmaskinen. Ingen av dessa uppfinningar kom till någon egentlig praktisk användning. Man kan undra över varför en så avancerad vetenskaplig och teknisk kunskap inte användes inom industri och hantverk, och den förklaring som brukar ges då var slaveriet. Det fanns inget behov av konstgjorda maskiner. Man hade redan god tillgång på muskelmaskiner.

-

Vid Parisuniversitetet undervisade omkring 1250 en italienare vid namn Thomas från Aquino strax söder om Neapel. Thomas av Aquino (1224-74) skulle komma att skapa den stora sammanfattningen av medeltidens kristna filosofi, en syntes av Aristoteles läror och kristendomen. Under sin livstid var han omstridd och riskerade till och med att bli förklarad som kättare men mycket snart vände vinden: han blev den stora auktorieten, helgonförklarad 1323. År 1879 förklarades thomismen vara den katolska kyrkans officiella filosofi.

För Thomas finns i princip ingen konflikt mellan tro och vetande. Hans stora insats är att han fogar samman antikens vetande, framförallt Aristoteles läror, med Bibelns budskap. Därmed skapar han en sammanhållen kristen filosofi, där också Aristoteles morallära och naturvetenskap får en plats. Thomas är egentligen ingen orginell tänkare, men hans tankeskärpa och systematiseringsförmåga är oerhört imponerande. Han var dominikan, de vill säga medlem av den nya orden svartbröderna, som grundats av spanjoren Domenico. Dominikanerna har av tradition varit den katolska kyrkans intellektuella elit. Inte minst engagerades de i uppspårandet av villoläror och kätteri. Inkvisitionen dominerades av dominikaner, något som gav upphov till den latinska ordleken Domini canes, Guds (spår)hundar.

Här skall inte ges någon närmare presentation av Thomas filosofi, utan bara nämnas något kort om hans så kallade Gudsbevis. Flera av dessa återkommer genom historien i olika utformningar. Thomas underkänner Anslem av Canterburys Gudsbevis. I stället anför han fem argument. De tre första, som baserar sig på Aristoteles, Thomas stora auktoritet inom filosofin, kan kort sammanfattas med att det måste finnas en första orsak och en första rörare för att förklara världens uppkomst och fortgång. Det fjärde menar att begreppsparet ont-gott förutsätter ett högsta goda, och detta högsta goda måste vara Gud. Men förutsätter inte detta också att ett lägsta onda existerar? Thomas menar att det inte är fallet, även om han förstås menar att djävulen finns: Det onda är bara brist på godhet, och i det absolut onda saknas därmed varje spår av godhet, ungefär som kyla är brist på värme. Hans femte bevis är en variant av det så kallade fysiko-teologiska beviset. Då vi betraktar världens underbara inrättning, fjärilens vinge eller stjärnhimeln, förstår vi att detta måste vara en god och allsmäktig Skapares verk.

Ajantagrottorna

Vad gäller Thomas syn på människan och samhället kan nämnas att hans uppfattningar är positivare än till exempel Augustinus eller Luthers. Människan är ingalunda alldeles förtappad. Världen och det mänskliga samhället är inte bara synd och ondska. Samhällslivet ger oss tvärtom tillfällen att utveckla våra mänskliga resurser, vår potentialitet, som det heter i den aristoteliska traditionen.

Thomas för också vidare det stoiska resonemanget om naturens lag. Den naturliga lagen är Guds eviga lag anpassad för människans behov. De lagar som människor instiftar i sina samhällen bör följa denna naturens lag. Om konflikt uppstår skall naturens och Guds lag gälla. Stjäl bröd om detta är enda möjligheten att rädda ditt svältande barns liv, tycks Thomas mena. 

- Sten Högnäs