Förklaringar av ord och termer

Agnosticism Agnostikern menar att man inte kan veta om Gud, livet efter döden etc. Riktningen avvisar således också ateismen, övertygelsen att Gud inte existerar. Termen infördes på 1800-talet av den engelske biologen Thomas Huxley. Av grekiskans a- icke- och gnosis kunskap.

Alienation Främlingskap, en känsla av maktlöshet och identitetslöshet. Begreppet utvecklades av Hegel. Enligt Marx kännetecknas det kapitalistiska samhället av alienation.

Allmänbegrepp, se Begreppsrealism och Nominalism.

Alkemi Läran om materien, där tron att oädla metaller kan omvandlas till silver och guld intar en central plats. Alkemin kopplades samman med hemlighetsfulla läror om själens och kroppens rening och sökandet efter evigt liv.

Anarkism Politisk åskådning som vill avskaffa staten och ersätta den med frivilliga sammanslutningar. Bland ideologerna kan Godwin, Proudhon, Bakunin och Kropotkin nämnas. Kravet på direkta aktioner ledde en del av anarkismen in på en våldsideologi med terrorhandlingar.

Animal magnetism En kraft som enligt den tyske läkaren Franz Anton Mesmer strömmar genom universum. Används som terapeutisk metod kring år 1800. Begreppet förknippades senare med spiritismen.

Antites, se Syntes.

Antroposofi Andlig rörelse som vill frigöra människans andliga krafter. Grundad av Rudolf Steiner i början av 1900-talet. Antroposofin är besläktad med teosofin, men har tonat ner orienteringen mot indisk filosofi till förmån för kristna inslag. Av grekiskans anthropos människa och sofia visdom.

Artes liberales De fria konsterna. Den medeltida indelningen av skolämnena. De tre ämnena inom trivium är grammatik, retorik och logik (eller dialektik), och de fyra inom qvadrivium är aritmetik, geometri, astronomi och musik.

Arvshygien Arvshygienen har menat att man kan förbättra människomaterialet genom biologisk förädling med bland annat sterilisering som medel. Francis Galton (1822-1911) var en av initiativtagarna till den moderna arvshygienen och den som införde termen eugenik. Termen rashygien har också använts som synonym.

Atavism Företeelsen att egenskaper från äldre utvecklingsstadier åter uppträder hos en individ. Som psykologiskt begrepp populariserades atavismen i synnerhet av Gustav Le Bon vid 1800-talets slut.

Ateism Åsikt som förnekar Guds existens. Som ateister brukar bland andra La Mettrie, Feuerbach och Nietsche beskrivas.

Atomteori Tanken att materien ytterst består av odelbara enheter, atomer, fördes fram redan på 400-talet f.Kr., men elementläran förblev under 2000 år den dominerande teorin. Den första moderna atomteorin formulerades omkring 1800.

Axiom En självklart sats. Grundläggande sats som accepteras som sann utan bevisning. Matemaikens och geometrins begrepp brukar betraktas som axiom.

Begreppsrealism Begreppsrealisterna menar att samlingsbegrepp (allmänbegrepp och universalia) som hund, träd inte bara är ord och beteckningar utan har verklig existens.

Behaviorism Beteendepsykologi. En riktining inom psykologin som uteslutande studerar det yttre beteendet, i synnerhet sambandet mellan retning (stimulus) och personens reaktioner och reflexer.

Biogenetiska lagen Lag enligt vilken individen i fosterstadiet genomgår en utveckling som motsvarar släktets hela utveckling genom miljontals år.

Bolsjeviker Bolsjeviker kallades de ryska revolutionärer, ledda av Lenin, som hävdade att det kommunistiska partiet måste vara en sluten disciplinerad elitorganisation.

Chauvinism Överdriven patriotism och fosterländskt skryt.

Common sense Vanligen detsamma som sunt förnuft. Inom filosofin betecknar common sense också den förmåga som gör att vi kan skapa sammanhängande föreställningar av alla de sinnesintryck som strömmar över oss.

Degeneration Försämring, förfall, urartning. Begreppet används ofta kring sekelskiftet 1900 om en påstådd degeneration i folkstammen. För de motåtgärder som sattes in, se Arvshygien (eugenik).

Deism Åsikt som förkastar alla religiösa dogmer men tror på en gudomlig skapare och på själens odödlighet. Deismen var särskilt inflytelserik inom upplysningsrörelsen på 1700-talet. Se också Naturlig religion.

Dekadens Moraliskt förfall. I det sena 1800-talet sågs dekadensen och dragningen mot det sjukliga och perversa som ett symptom på tidens överkultivering.

Dualism Dualismen ser världen som tudelad eller formad av två motsatta principer; själ och kropp. ande och materia, idévärld och sinnevärld etc. Platons indelning i idévärld och sinnevärld och Descartes gränsdragning mellan själ och materia är exempel på dualism. Som en motsats kan monismen betraktas. 

Ekologi Läran om samverkan mellan levande varelser i deras naturliga omgivning. Termen skapades på 1800-talet av Ernst Haeckel.

Elementläran Enligt elementläran är världen under månens bana uppbyggd av de fyra elementen, jord, luft, eld och vatten. Himlarna utanför månens bana består av ett finare material, det femte elementet. Se Quinta essentia. Empedokles brukar nämnas som den som först formulerade elementläran. Se även Atomteorin, Kroppsvätskor och Temperament.

Empirism Metod som betraktar erfarenheterna som enda källa till vår kunskap. Då vi föds är själen en tom tavla på vilken erfarenheterna ritar sina tecken. Se Rationalism.

Encyklopedisterna Sammanfattande benämning för kretsen av upplysningsmän kring den stora franska encyklopedin vid mitten av 1700-talet. Diderot, d'Alembert, Helvétius och andra.

Energi Termen energi användes redan av Kepler för att beskriva rörelseenergi. Sin moderna innebörd fick begreppet, då termodynamiken utvecklades omkring 1850. Enligt dess första huvudstats nyskapas eller förintas inte energi, utan omvandlas till andra energiformer.

Epikuré Anhängare av Epikuros lära. Epikuréerna förordade ett lugnt och harmoniskt liv med måttfull njutning. Epikuréerna var anhängare av atomläran, och i äldre tid kunde epikuré betyda atomist.

Karel Nepraš

Existensialism Filosofisk riktning med högkonjunktur på 1940- och 50-talen. Existentialismen betonar varje individs totala frihet och totala ansvar i en värld utan vägledning.

Eugenik, se Arvshygien.

Evolutionsläran Utvecklingsläran, ofta med syftning på Darwims teori, framlagd i Om arternas uppkomst (1859).

Fabian Society Brittisk socialistiskt sällskap, grundat 1884. som ville verka för ett gradvist införande av socialismen. Bland de ursprungliga medlemmarna märks författaren George Bernard Shaw.

Fascism Politisk rörelse, grundad av Mussolini 1919. Fascism har blivit ett samlingsnamn för högerextrema, nationalistiska riktningar.

Fin de siécle Sekelslut. Betecknar den överkultiverade, livströtta och ironiska livsattityd som kännetecknade vissa intellektuella och konstnärliga kretsar sent 1800-tal.

Flogiston Det "eldsämne" som i 1600- och 1700-taletns kemi antogs frigöras vid förbränning. Med upptäckten av syret klargjordes förbränningens natur och den flogistiska teorin övergavs.

Frankfurtskolan Krets av intellektuella - kring Institutet för sociologer, litteraturhistoriker och psykologer - kring Institutet för socialforskning i Frankfurt 1923 till 1933. Skolan levde vidare i USA och återuppstod i Tyskland efter kriget.

Fysikteologi Fysikteologin vill bevisa Skaparens existens genom att hänvisa till hur underbart naturen är inrättad. Fysikteologiska resonemang var särskilt populära under 1700-talet.

Fysiokrati eller fysiokratism. En av 1700-talets viktigare ekonomiska teorier, som förordade näringsfrihet och särskilt betonade jordbrukets betydelse som den enda produktiva näringen. Fysiokratismen kan ses som en föregångare till den ekonomiska liberalismen, som också har övertagit termen laissez-faire från fysiokraterna.

Genetik Ärtflighetsära. Läran om arvsanlagen och om de lagar som bestämmer hur dessa nedärvs. Sitt stora genombrott fick den moderna genetiken med Mendels lagar (återupptäckta omkring 1900) och med beskrivningen av DNA på 1950-talet.

Geologi Läran om jordens eller jordskorpans utveckling och förändringar. Som modern vetenskap utvecklades geologin i det sena 1700-talet. Den teori som lades fram av Charles Lyell i början av 1830-talet gäller i huvuddrag fortfarande.

Geocentrism Läran att jorden är universums centrum och att solen kretsar kring jorden. Ptolemaios geocentriska teori var den dominerande långt in på 1600-talet. Jfr Heliocentrism.

Heliocentrism Läran att solen är centrum för planeternas banor och att jorden kretsar kring solen. Copernicus heliocentriska teori lades fram 1543, men blev förhärskande först 100 år senare.

Hellenism Beteckning på den blandkultur (grekisk med framför allt persiska och egyptiska inslag) som utvecklades som en följd av Alexander den stores erövringar på 300-talet f.Kr.

Hermetism Den hemlighetsfulla lära, med alkemiska och magiska inslag, som utvecklades särskilt i antikens Alexandria och fördes vidare av araberna. Sitt namn har den efter grekernas beteckning på den egyptiska guden Thot, Hermes Trismegistos (den trefalt störste Hermes).

Idealism Renässanshumanismen fann i antiken modeller för mänskligt liv, ofta i opposition mot kyrkans mer asketiska ideal. Den senare humanismen har särskilt betonat människans värde och hennes förmåga att självständigt forma sitt liv.

Kabbala Hemlig judisk tradition som bland annat laborerar med talmystik och bokstavssymbolik. Kabbalan hade tämligen stort inflytande i renässansens europeiska kulturvärld.

Kroppsvätskor Enligt den antika medicinen regleras kroppen av fyra vätskor (latin humores) förknippade med de fyra elementen och med var sitt organ: blod (luft, hjärtat), gul galla (eld, levern)), svart galla (jord, mjälten) och slem (vatten, hjärnan). Se även temperament.

Liberalism Den ekonomiska liberalismen, som hävdar det ekonomiska livets fria spel, utvecklades som teori under senare hälften av 1700-talet, framför allt i Storbritannien (Adam Smith). Den har ett nära sammarbete med den politiska liberalismen, med individens frihet som grund. I socialliberalismen (J.S Mill) förenas frihetskravet med en insikt om det nödvändiga med vissa sociala samhällsinsatser.

Manchesterliberalism Kravet att det ekonomiska livet skall få fungera fullkomligt fritt utan varje ingripande från samhälle och statsmakt. Teorin utvecklades i industristaden Manchester på 1840-talet, och kan ses som inspiratör för det sena 1900-talets nyliberalism. 

Materialism Filosofisk riktning som menar att allt som existerar är materiellt: ting och fysiska processer. Bland 1700-talets materialister kan la Mettrie nämnas, bland 1800-talets Ludwig Büchner. Enligt marxismens historiska materialism är historien formad och styrd av den materiella utvecklingen i samhället, dvs. av ekonomiska vilkor och produktionssätt.

Mekanistisk Den mekanistiska uppfattningen vill förklara och beskriva hela naturen (världen) som en mekanism. Särskilt under 1600- och 1700-talen är den synen vanlig. Under romantiken dominerar i stället Organismtänkandet.

Metafysik Metafysiken är den del av filosofin som undersöker verklighetens innersta väsen och grund. Enligt vissa filosofiska skolor är metafysiken meningslös spekulation, eftersom den ställer frågor som är omöjliga att besvara.

Modernism Sammanfattande benämning på rörelser inom konst, litteratur, musik etc., under 1900-talets första hälft: futurism, surrealism, expressionism osv.

Monism Läran att allt existerande är olika former av en och samma grundprincip. Beteckningen har särskilt använts om den naturvetenskapligt baserade filosofi som utvecklades av Haeckel och Ostwald i det sena 1800-talet. Se även Dualism.

Mänskliga rättigheter Se Naturrätt.

Naturlig religion De religiösa uppfattningar som anses finnas hos alla folk och därför antas vara medfödda och givna av Gud, som tron på ett högsta väsen, på ett liv efter döden och på vikten av ett moralistiskt liv. Se även Deism.

Naturrätt Uppfattning att en rättsordning finns nedlagd i människans och tingens egen natur. Människan antas äga vissa medfödda rättigheter oberoende av varje mänsklig lagstiftning.

Naturtillståndet Tillstånd i vilket människor antas ha levt innan samhällen, regler och lagar utvecklades. Vissa naturrättsteoretiker föreställer sig naturtillståndet som ett verkligt förhistoriskt stadium, andra framställer naturtillståndet som ett tankeexperiment. Särskilt under 1600- och 1700-talen diskuterade naturtillståndet livligt (av bland andra Hobbes, Locke och Rousseau).

Nominalism Uppfattnngen att samlingsbegrepp (allmänbegrepp eller universalia) som människa, hund eller träd bara är ord, namn (latin: nomina) och saknar innebörd. Jämför Realism.

Nymalthusianism En rörelse som framträdde under senare hälften av 1800-talet. Liksom Thomas Malthus varnade nymalthusianerna för en hotande överbefolkning. I motsats till denne propagerade de för barnbegränsning med hjälp av preventivmedel. En framträdande svensk nymalthusian var nationalekonomen Knut Wicksell.

Nyplatonism Senantik filosofisk riktning som i synnerhet anknyter till Platons tanke om en idévärld och det godas idé. Världen antas uppstå genom ett utflöde ur det gudomliga, kallat Det Ena. Allt i naturen längtar efter att återförenas med sitt gudomliga ursprung. Riktningen fick stor betydelse för den tidiga medeltidens kristna filosofi.

Organismtänkande Uppfattningen att institutioner, stater etc. skall betraktas som levande väsen, att de lever och utvecklas. Organismtänkandet under romantiken ställs ofta i motsats till 1600- och 1700-talens Mekanistiska synsätt.

Panteism Uppfattningen att Gud och världen är ett och detsamma, att det gudomliga genomströmmar hela världen.

Paradigm Mönster, ofta använt om grammatiska böjningsmönster. Vetenskapshistorikern Thomas Kuhn har använt termen för att beteckna de tankemönster som styr (och begränsar) en vetenskap under en viss epok.

Paradox Ett skenbart orimligt påstående. Zenon från Elea ville med sina paradoxer visa att rörelse inte existerade.

Pólis Stadsstat, en självständig stat med begränsat omfång, ofta en stad med omgivande landområde. Antikens Miletos, Aten och Sparta är exempel på stadsstater.

Positivism En filosofisk riktning som avvisar all spekulation och vill basera sig på säkra fakta. Auguste Comte utvecklade kring 1840 ett omfattande positivistiskt program. Inom 1900-talsfilosofin representerar Wienkretsen den positivistiska traditionen.

Predestination Förutbestämmelse. Tanken att varje människa av Gud är bestämd för salighet eller fördömelse. Predestinationstanken har med särskild kraft hävdats av Augustinus och Calvin.

Psykoanalys Teoribildning om det mänskliga psykets natur som också tillämpas praktiskt. Den klassiska psykoanalysen, utvecklad av Freud, vill via samtal göra patienten medveten om bortträngda konflikter och spänningar.

Pythagoréer Filosofisk skola verksam i södra Italien från och med 500-talet f.Kr. Skolan hade karaktär av religiös sekt och matematik som bas med starka inslag av talmystik.

Quinta essentia Det femte elementet (se Elementläran) av vilket himlavalven och himlakropparna ansågs bestå. Inom alkemin kopplades begreppet samman med "de vises sten", som gav nyckeln till naturens hemligheter. Kvintessens har i modern svenska fått betydelsen det bästa och väsentligaste i något.

Rationalism Uppfattningen att förnuftet - inte det vi erfar med hjälp av våra sinnen - är dem egentliga grunden för all kunskap. Platon och Descartes kan betecknas som rationalister. Jämför Empirism.

Relativism Uppfattningen att det inte finns absoluta värden och säkra sanningar - sanning och värden växlar med tid och miljö.

Relativitet Relativt är det som står i förhållande till något annat och inte kan tänka utan det. Motsatsen till relativ är absolut. Einsteins relativitesteori bryter med de traditionella föreställningarna om absolut rörelse, absolut rum och absolut tid.

  Revisionism Riktning inom socialismen som tar avstånd från marxismens revolutionsteori och vill omskapa samhället via reformer.

Skolastik Medeltidens filosofi, ett försök att förena antikens logik, filosofi och vetenskap med den kristna läran.

Socialdarwinism Riktning som tillämpar Darwins biologiska teorier om kampwn för tillvaron på det mänskliga samhället. Herbert Spencer brukar betecknas som socialdarwinist.

Socialliberalism, se Liberalism.

Spiritism Läran att man kan nå kontakt med andevärlden, med de avlidnas andar.

Stoicism Antik filosofisk skola som betonar behärskningen ("stoiskt lugn"). Enligt stoikerna ser den vise förbi allt oväsentligt och kan därför bevara sin själsliga jämvikt i all lägen.

Strukturalism Inom språkvetenskapen (Ferdinand de Saussure) ett synsätt som betraktar språket som en helhet där alla delar är beroende av varandra. Senare tillämpat inom kulturantropoligin (Claude Lévi-Strauss). Alla sociala fenomen är delar av en meningsfull helhet, av en struktur. Strukturalistiska modeller har tillämpats även inom litteraturvetenskapen (Roland Barthes) och filosofin (Michel Foucault).

Sturm und Drang Storm och längtan (trängtan, trånad). Tysk kulturrörelse i det senare 1700-talet som revolterar mot äldre stil- och samhällsideal och inleder den romantiska epoken.

Syntes, tes, antites I Hegels filosofi antas varje tillstånd slå över i sin motsats, tes i antites, och i föreningen av de två framgår ett nytt tillstånd, syntesen. På detta sätt antas historien drivas framåt.

Tabula rasa Själen som en tom tavla. Se Empirism.

Taylorism Beteckning på den organisation av industriarbetet, den scientific management, som utvecklades av amerikanen F.W. Taylor i början av 1900-talet.

Teleologi Ändamålstänkande, i motsats till ett mekaniskt orsak - verkantänkande. Enligt det teleologiska synsättet är världen inrättad och ordnad till allas bästa, och hela världsförloppet är styrt av förnuftiga ändamål.

Temperament I äldre medicinsk teori antogs de fyra temperamenten - det koleriska, sangviniska, flegmatiska och melankoliska - ha samband med vilken av de fyra Kroppsvätskorna (se detta ord) som dominerade individen.

Teodicé En teori som vill förklara varför det onda existerar i en värld som skapats av en god Gud. Termen är Leibniz, bildad av grekiskans theos, gud och dike, rättvisa.

Teosofi Som teosofiska betecknas flera panteistiska åskådningar (se Panteism). Vanligen syftar beteckningen teosofi på den rörelse som startades av madame Blavatsky på 1800-talet, en förening av bland annat indisk filosofi och kristendom med själavandringen som centralt tema.

Termodynamik, se Energi.

Tinget i sig (das Ding an sich) Enligt Kant grunden för den verklighet vi upplever. Vi kan aldrig ha någon kunskap om detta ting i sig.

Totalitär Totalitära syatssystemet tillåter endast politisk åskådning och strävar mot en total kontroll av medborgarna.

Universalia Allmänbegrepp. Se Nominalism och Realism.

Utilism, utilitarism Utilism - av latinets ord för nyttig - betecknar vanligen nyttotänkandet i allmänhet. Med utilitarism menas den filosofiska åskådning som värderar handlingar efter deras nytta. Företrädare för utilitarismen är bland andra Jeremy Bentham och Mill, far och son.

Utopi Ett idealsamhälle, ett (ouppnåeligt) samhällsideal. Termen härstammar från Thomas Mores beskrivning av ett sådant idealsamhälle (1516), Utopia.

Utvecklingslära, se Evolutionsläran.

Wienkretsen Wiencirkeln eller Wienkretsen utvecklade på 1920-talet en filosofisk riktning, logisk positivism eller logisk empirism, som avvisade all metafysik och spekulation. Jfr Positivism.