Även på andra sätt kunde den tid man levde i framstå sm en förfallen period. Minnesmärkena från antikens Grekland och Rom vittnade om kulturer som på nästan alla områden tycktes ha överglänst samtiden. Men omkring år 1700 började en vändning märkas. Åsikten att världen utvecklades mot det bättre fördes allt oftare fram. Tekniken och vetenskapen gav självklara exempel. Något mer tveksam kunde man ställa sig till konsten och litteraturen och till människans eventuella moraliska förbättring. Alla var inte lika självklart gripna av framstegstanken. Voltaire och flera andra verkar snarare mena att det visserligen gick framåt för tillället, men att bakslagen ständigt hotade, att barbariet åter lurade runt hörnet så fort uppmärksamheten sviktade. Men framstegstanken växte i styrka och inflytande.
Optimismen hade sin grund i en tro på människans förnuft och på hennes förmåga att dra lärdom av erfarenheten. Ty om erfarenheterna blev fler och fler för varje generation och dessa erfarenheter bearbetades av människans förnuft, måste ju världen bli både bättre och mer utvecklad. Något slut på historien i form av en yttersta dom behövde man heller inte anta. Det var som om drömmen om himmelriket hade flyttats ner till den jordiska sfären.
Matematikern Jean Antoine Nicolas de Condorcet (1743-94) är en av framstegstankens mest vältaliga representanter. I Skiss till en historisk översikt över det mänskliga förnuftets framsteg tecknade han en storartad vision. Alla människor skall bli jämlika, vidskepelse, krig och sjukdomar utrotas och livslängden utsträckas till oanade mängder av år. Ironiskt nog skrev Condorect detta verk på flykt undan giljotinen. Han fängslades, men avled innan dödsdomen hann verkställas.
Charlotte Salomon, Kristallnacht
Tabellverket och folkbristen
Andan av nyttotänkande i 1700-talets Sverige låg bakom tillkomsten av Tabellverket 1749, föregångaren till SCB, Statistiska centralbyrån, Sverige (och Finland) har därmed världens äldsta befolkningsstatistik och ett unikt material som intresserar forskare från hela världen.
Den första sammanställningen visade ett så pinsamt låg befolkningssiffra, att statistiken hemligstämplades. En långdragen debatt om "folkbristen" kom att föras. Lösningarna och förslagen var många. Förbättringen av hygienen och sjukvården hade till en del humanitära motiv, men viktigare var nog de nationalekonomiska resonemangen. Stockholm var vid denna tid sannolikt Europas ohälsosammaste huvudstad med en dödlighet som vida översteg födelsetalen - befolkningstalet upprätthölls genom inflyttning från landet. År 1752 inrättades Serafimerlasarettet som det första moderna modellsjukhuset, och efterhand tillkom lasarett över hela landet. Också bakom minskningen av antalet avrättingar låg lika mycket ekonomiska som humanitära motiv, eftersom straffarbete och spinnhus gav arbetskraft. En mycket stor del av dödsdomarna hade gällt ogifta kvinnor som tagit livet av sitt nyfödda "oäkta" barn.
Man finner ofta i tidens statistiska litteratur en närmast chockerande koppling mellan människovärde och precist ekonomiskt värde. Jonathan Swifts "Ett anspråkslöst förslag" kan läsas som ett angrepp på den här människosynen. Ett exempel från 1700-talets svenska statistiska litteratur: En statistiker, E. O Runeberg, beräknar ett pojkbarns värde i vaggan till 416,7 daler. Då gossen nått tio års ålder är han värd 746,3 daler, och på höjden av sin arbetsförmåga är han värd 1 195 daler. Flickors ekonomiska värde är något lägre. Den som söndrar ett äktenskap "har gjort Staten fattigare på 4 782 Daler", räknar Runeberg ut. Han menar också att Sveriges (inklusive Finlands) potentiella folkmängd kunde vara 29 miljoner - den var då drygt två miljoner.
Den som finner 1700-talet cyniskt kan samtidigt tänka på att beräkningarna är likartade idag - Vägverkets eller försäkringsbolagens.
Litteratur: Karin Johannisson Den mätbara människan (1988).
Nintokus kofun
Biologin var romantikens älsklingsvetenskap. Men ett särskilt område inom de fysikaliska vetenskaperna skulle fascinera den romantiska generationen, nämligen elektricitetsforskningen. Redan på 1700-talet hade elektriciteten kommit i medicinskt bruk. Då införskaffade Linné en så kallad glaskulemaskin och prövade den med framgång på värkbruten jungfru Wenman. Prosten Hjortberg i Släps socken i Halland behandlade patienter från hela Syd- och Västsverige - ända frå Norge kom patienter och fick elektriska stötar - "så att de raglade därvid".
I synnerhet ett expriment av italienaren Luigi Galvani mot slutet av 1700-talet gav anledning till att elektriciteten kom att förknippas med den hemlighetsfulla "livskraften". Galvani visade nämligen 1791 att avskurna djurlemmar ryckte till om elektrisk ström tillfördes,
Termen för denna livskraft kom att bli animal magnetism. En österikare vid namn Franz Anton Mesmer gjorde strax före revolutionen stor lycka som socitetsläkare i Paris med sina kurer, baserade på den animala magnetismens principer. Det mesta i hans verksamhet måste nog betecknas som kvacksalveri och ockultism. En undersökningskommission tillsattes, i vilken bland andra den berömda amerikanske vetenskapsmannen och politikern Benjamin Franklin ingick, och magnetisören Mesmer förvisades. Verksamheten föll i vanrykte. Mesmers namn lever dock kvar i det engelska verbet mesmerize, förtrolla. Då den vetenskapliga forskningen kring den animaliska magnetismen och dess eventuella medicinska värde åter tog fart under sent 1800-tal valdes i stället termerna hypnos (av grekiskans ord för sömn) och hypnotisör.
Enligt Schellings polaritetsfilosofi ansågs världen vara uppbyggd i ett samspel mellan två motsatta principer, ungefär som den elektriska kraften skapas av en plus- och en minuspol. Schelling själv var mycket intresserade av elektricitetslärans utveckling, och det finns en hel del tecken på att han i sin tur påverkade en del forskare på området. Åtminstone en av elektricitetsforskningens stora pionjärer, dansken Ørsted, arbetade inom den schellingska traditionen. Hans Christian Ørsted (1777-1851) var den som visade att elektrisk ström påverkar och påverkas av magnetism. Hans forskning blev en av de viktiga förutsättningarna för den omvälvande tekniska och industriella utvecklingen under det sena 1800-talet: generationer och elektriska motorer är tillämpad elektromagnetism. Ørsteds tänkande var genomsyrat av den romantiska naturuppfattningen - ett av hans största verk bär den karakteristiska titeln Anden i naturen.
Också andra av den tidens fysiker och kemister var påverkade av romantikens anda. Det gäller till exempel engelsmannen Humphry Davy (1778-1829), den förste som framställde elektriskt ljus. Davy umgicks i kretsen av romantiska poeter och skrev själv dikter i samma anda. Också Davys mest berömda elev, Michael Faraday, är påverkad av samma anda. Faraday menade att allt i naturen - elektriciteten, magnetismen, ljuset, de kemiska processerna - var uttryck för samma grundläggande kraft.
En av de stora teorierna vid 1800-talets mitt, den om energins omvandlingar, formluerades av en hel rad personer ungefär samtidigt och oberoende av varandra. Också energiprincipen är på sitt sätt en tillämpning av den romantiska naturfilosofin: hela världen är ett slutet system av krafter. Energin, den grundläggande kraften är oföränderlig, men den omvandlas ständigt, uppträder i oändligt varierade former.
Den animaliska magnetismen. Patienter ur sociteten behandlas enligt Franz Anton Mesmers läror. De flesta är samlade kring en rund behållare med utspädd svavelsyra ur vilken järnstänger sticker fram. Till vänster överför magnetisören sin helande kraft direkt via handpåläggning.
- Sten Högnäs
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar