tisdag 17 mars 2015

Luther och Bondeupproret, Alexandria och böcker

Martin Luther är en mångbottnad och fascinerande person: ångestfylld grubblande men också en
gladlynt sällskapsbroder som gärna njöt av mat och dryck, kärleksfull familjefar och trofast
vän, men en försonlig motståndare. Den gemytlige, slagfärdige och humoristiske Luther träder
fram i Bordstamtal, en skrift som bygger på studenters minnesanteckningar. Den brutale Luther
visar sig i ett par sena skrifter, den ena riktad mot "judarna" och deras "lögner", den andra
mot "de mordiska och tjuvaktiga bondehoparna". Den senare skriften kom till under stora
bondeupproret på 1520-talet.
Upprorets ledare Thomas Müntzer hade haft viss kontakt med Luther, men hans starkaste
inspiraion kom från radikalare rörelser, med samma kommunistiska ideal som ju kan sägas ha
präglat den kristna urförsamlingen undet det första århundradet. Då bondeupproret spred sig
som en förhärjande skogsbrand över Tyskland, reagerade Luther våldsamt med en skrift som har
väckt bestörtning, obehag och sorg hos de flesta Luthertolkare.
De upproriska bönderna hade enligt Luther ställt sig utanför Guds lag. Upproret beskriver han
som en stor brand som angriper ett helt land och lägger det öde. Och Luther fortsätter: "Låt
därför alla som kan, hugga, dräpa och sticka, öppet eller i hemlighet, eftersom ingenting kan
vara vidrigare, mer nedbrytande eller mer djävulskt än uppror. Det är som när man måste döda
en vansinnig hund: om man inte dödar den blir man själv dödad och hela landet med en själv.
Upp alltså, kära herrar, genomborra och halshugg allt vad ni kan, och finner ni döden därvid,
kan ni inte önska er en mer himelsk, ty ni skall falla i lydnad för Gud och till skydd för era
likar mot dessa Satans skaror."
Redan samtiden fann dessa Luthers formuleringar nog så brutala. Tiotusentals bönder skulle
komma att falla offer för repressalierna. Müntzer halshöggs den 27 maj 1525.


Bland alla de nya städer som Alexander grundande är Alexandria i Egypten den viktigaste. En av
Alexanders generaler, Ptolemaios, blev den första kungen av Egypten och hans ätt härskade fram till romartiden. Den sista representanten är den sköna och snillrika Kleopatra, Julius Caesars förförerska.
Efter mönster från Aristoteles skola Lykeion byggdes ett storslaget vetenskapligt institut upp
i Alexandria, Museion, på latin Museum. Namnet syftar på de nio muserna, vetenskapens och
konsternas beskyddarinnor. Här skapades ett astronomiskt observatorium, en botanisk och en
zoologisk trädgård. I stadens bibliotek, antikens största, fanns drygt 500 000 skriftrullar;
uppskattningsvis skulle detta motsvara nutida bibliotek med närmare 100 000 volymer. En hel
del hade inköpts och insamlats av utstända agenter, annat var krigsbyte. De påstås också att
den som besökte Alexandria fick lämna ifrån sig medhavda skrifter, och att biblioteken behöll
originalen, medan ägaren så småningom fick tillbaka kopior.
Med hjälp av de rika samlingarna i Alexandria redigerades och samanställdes många av de
klassiska verken till den form som vi känner dem idag, Iliaden och Odysséen, Aristoteles
skrifter, Septuaginta, det vill säga den grekiska översättningen av Gamla testamentet, för att
nu nämna några. Här utvecklades också grammatiken, begrepp som substantiv, verb, konjunktion, kasus, genetiv, syntax osv. Flera av de grammatiska termer som vi använder är dock latinska översättningar av de ursprungliga grekiska.

Wandjina

Av papyrusväxten tillverkades material som användes i antikens böcker. Man skrev på en lång
papyrusremsa som rullades kring en cylinder - härav beteckningen volym för en bok: latinets
volumen betyder egentligen rulle, cylinder. Under antiken användes även pergament (namnet
efter staden Pergamon i Mindre asien), som bereddes av kalvskinn, men detta material var
betydligt dyrare och därför ovanligare. Under senantiken börjar boken (kallad codex), i
ungefär den form vi känner den idag, att ersätta de svårhanterliga rullarna.
Papper av cellulosa tillverkades i Kina sannolikt vid den tiden för Kristi födelse. Den
kunskapen fördes västerut genom århundradena för att nå det då arabiska Spanien på 1100-talet.
På 1300-talet fanns flera pappersbruk i Västeuropa, men papper var fortfarande så dyrt att
skolelever och studenter oftast använde sig av vaxtavlor för sina anteckningar. Varje enskilt
exemplar av en bok måste kopieras för hand. Böckerna blev därför dyra. I senmedeltidens
Sverige motsvarade en bok värdet av en häst. När kopior av kopior kopierades insmög sig en
mängd felaktigheter efterhand. Då tryckkonsten infördes vid mitten av 1400-talet blev böckerna
pålitligare i den meningen att alla exemplar i en upplaga var precis likadana. Än viktigare är
att böcker och skrifter blev oerhört mycket billigare. Därmed fick spridningen av skrifter en
explosiv utveckling.
Ordet "bok" kommer egentligen från trädnamnet bok. Sannolikt har germanerna sett romarna göra anteckningar på plattor av bokträ överdragna med vax. Nordborna använde beteckningen "bokstav" för en runa inristad i bokträ.
Litteratur: Albert Labarre, Bokens historia (övers. G Hedberg och L Niskanen, 1996)

- Sten Högnäs

Film? A royal affair, Nikolaj Arcel

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar