Bröderna Birros sunkiga vårresa. a never ending story.

Nu är äntligen tiden kommen.
Om det nu är så att tider kommer.
Oftast är det ju så att tiderna går. Jävligt fort dessutom.
Så håll kvar ögonblicken, ta för Er av stan som under
stora delar av året kan förefalla ynklig, tom och grå men
som nu och en kort tid framåt trots allt är rätt så vacker.
Bröderna Birro börjar sin snuskiga vårresa på
något milimeteruträknat uteserveringsbås dit vi fållas
in likt kreatur ibland hopträngda järnbord, och med
benen ihopvikta under oss för att få plats hostar vi upp våra skamligt ihoplånade
stackars Slemasedlar och inmundigar gladeligen en ansenlig mängd starkpilsner.

Efter att ha försökt dunka upp ett uppsnappat VISAkort på bardisken med oskyldiga
anleten men fått ett bestämt NEJ med motiveringen att ingen av oss faktiskt heter
Siwert Öholm och att kortet dessutom ändå var tomt, packar vi ihop oss och vacklar i
väg upp för de miljontals trappstegen upp till Skansen Kronan där vi kommer i anspråk
med några gamla varvshjältar.

Vid de här taget suger öltarmen som ett Amsterdamsluder så vi ramlar ner för
trapporna och tar oss till Boslagret vid Chapmans Torg och köper några kassar öl var.
Det fanns en tid då Sven Wolter brukade hänga här och försöka kränga örhänget
Proletären och då turisterna kom i sina väldiga bussar, tryckte näsan mot fönstret,
pekade och sade: "öhh, kolla! Är Raskens kommunist ?"

Vi börjar konsumera ölen och börjar först nu verkligen känna oss som BRÖDERNA
BIRRO så vi fångar en Mini Taxi och susar bort mot Valand där vi overkligt nog blir
insläppta och hänger runt ett tag och glor på alla Rymdbrudar i knähöga boots och
korta kjolar som vi inte har en chans på.
Ungefär då brukar M Rock i Stonefunkers släppa sig förvi så vi hänger på honom till
Park Lane där vi ljuger och säger att vi spelat i hans band och eftersom alla nästan
gjort det går vakten på det och vi kommer in.
Nu är man så full att man tycker den svindyra ölen är hyffsat billig.

Sedan när den glada vårsolen vecklar ut sitt blonda går över Göteborg vinglar man
hela vodkavägen hem.
Väl hemma somnar man med brallorna på tvärs över hallgolvet.
Detta är viktigt.
Hinner man få av sig byxorna är det en misslyckad kväll. På morgonen inser man med
van besvikelse att man inte lyckats lura med sig någon av kvinnligt kön hem och att
den enda som ligger på golvet bredvid och muttrar om att han vill ha en gigantisk
frukostöl är ens egna stinkande bror.
Om någon undrar börjar allt sedan självklart om igen!

Marcus och Peter Birro -96

BDMI

Lyd Mamma

Soludden

Mark Levengood och Jonas Gardell valde att göra bastuklubb över Henry Soluddens livsverk.

Mark hade lovat Henry att fortsatt hålla öppet för allmogen.

(( TADA: http://www.villasoludden.se/ ))

Projekt Stenröse

Poverty, Pollution, War

At least I still consider empathy as a human trait that we should encourage and that I feel that we are born with, that it´s apart of how we express ourselves to one another. 

In this world built of fear and chaos we walk around in our daily life with the knowledge of all the suffering our brothers and sisters around the world are experiencing. People die of poverty every single moment. Every single breath someone dies so that people can become rich and powerful. We have created a socitiy built on powerstructures where there are people paying with their lives. And we all know this. We all accept this. And we think it is unchangable. 

All our comfort is built on natural resources that wont last forever. It is a system that steals from the Earth without ever giving back. It is a way of living that extinct entire races and that destroys oceans, mountains and forrests. 

We share this world with millions and billions of other creatures and because of our intelligence we have the right to abuse them, mistreat them and put them through unimaginable suffering. Our apati is frightening, not in our hearts, but in our actions. We don´t want this but still we buy the meat that we know comes from suffering animals instead of the vegetarian or ekological alternatives that exists everywhere and isn´t even that expensive. You let your habits control your life. 

And we still fight over resources and energy. About God and power when we all Know that we don´t have to, that all of us could live in peace if we wanted to, if we dared to, if we cared to. 

It is so easy to stretch out a hand. To open up our eyes to the existing world problems. You are not small, you are totaly capable of making choises that will help this planet instead of choises that will help the power hungry egos destoy our beautiful home. Let us guide the Earth into the future and as an species of power show our mercy to our selves, eachother and the non-humans we share this world with.

Vanatro

Har du kvar din vanatro ifrån hemmet lugna bo? Kan du bedja än, som förr du alltid bad: "Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är". Gamla mor då känner sig så nöjd och glad. vanatro, vanatro, till himmelen du är en gyllne bro! vanatro, vanatro, till himmelen du är en gyllne bro! Du har kanske vandrat kring runt kring hela jordens ring, och i fjärran land du sökt att lyckan nå. Du har gråtit mången gång, då du hört en gammal sång, som du minnes ifrån hemmets lugna vrå. vanatro, vanatro, till himmelen du är en gyllne bro! vanatro, vanatro, till himmelen du är en gyllne bro! Likt en seglare i hamn blev du lugn i modersfamn, ömt hon smekte dig och sjöng om himlens land. Hennes stämma blev så varm, när du låg vid hennes barm, hon din framtid lade tryggt i änglars hand. vanatro, vanatro, till himmelen du är en gyllne bro! vanatro, vanatro, till himmelen du är en gyllne bro! Du blir lycklig liksom förr, om du öppnar hjärtats dörr, barnaårens sällhet åter bliver din. Uti himmelen blir fröjd, och du själv blir glad och nöjd. Du kan sjunga se´n med jubel i ditt sinn: vanatro, vanatro, till himmelen du är en gyllne bro! vanatro, vanatro, till himmelen du är en gyllne bro!